My Needs
Behovsanalys samt personlig återkoppling på resultatet. Coachning, föreläsningar och workshops. http://myneeds.se
Growth Mindset/Dynamiskt Mindset
Tror du att förmågor och prestationer är något som kan påverkas av nya kunskaper och erfarenheter? Då har du ett dynamiskt mindset. Du utmanar ofta dig själv, provar gärna nytt och ser misslyckanden som ett sätt att lära.
Om du däremot tänker att mänskliga egenskaper är medfödda och oföränderliga, styrs du av ett statiskt mindset, du vill undvika misslyckanden till varje pris och söker ständig bekräftelse.
Ett dynamiskt mindset är avgörande för både personligt och professionellt lärande. I Carol S. Dwecks visar på hur ditt eget och andras mindset kan förändras, bland annat genom rätt sorts beröm. Med den kunskapen kan du frigöra potentialen hos dig själv, dina medarbetare, dina barn, dina elever eller den du lever med.
Källa: Mindset – du blir vad du tänker (Carol S. Dweck, 2015)
Coachande ledarskap och förhållningssätt
Behöver du som ledare frigöra tid för att mer medvetet kunna arbeta med ditt ledarskap? Ett coachande ledarskap och förhållningssätt utvecklar medarbetarna och klimatet på arbetsplatsen i och med goda relationer och goda prestationer. Ett coachande ledarskap skapar bättre balans i ditt ledarskaps olika roller då du i ditt uppdrag behöver vara såväl chef, ledare och coach.
Med hjälp av coachande samtal blir du tydligare, mer effektiv i ditt arbete mot målen och tid frigörs till annat i och med att medarbetarna ser sin egen potential att hitta lösningar.
Med coachande samtal får du också en god struktur där även svåra samtal ryms och förs på ett respektfullt sätt.
Källa: Christina Lagnelius (2014), Lena Sobel & Søren Holm (2014), John Whitmore (2013) och Hilmar Thór Hilmarsson (2014)
Lågaffektivt bemötande
”Oftast definieras problemskapande beteende utifrån beteendet. Det kan vara våld, skadegörelse, glåpord eller självskadande beteende. De flesta pedagogiska och psykologiska metoder som har utvecklats kring problemskapande beteende har därför fokus på att ändra beteendet. Det har tyvärr visat sig att det är svårt och tar lång tid att ändra beteende hos personer med neuropsykiatriska funktionshinder eller utvecklingsstörning, om fokus är just på beteendet.
Jag definierar problemskapande beteende som beteende som upplevs problem av personalen eller föräldrarna. Det är inte personen med beteendet som har ett upplevt problem, utan personalen eller föräldrarna. Därför beror det på våra metoder och känsla av säkerhet om ett beteende är problemskapande. Dessutom uppstår beteende aldrig i ett vakuum, allt beteende uppstår i samspel med omgivningen. Det innebär att det enklaste sättet att jobba med problemskapande beteende är att få personal och föräldrar att kunna hantera beteendet. Om man kan hantera problemskapande beteende är det inte längre problemskapande och man påverkar inte längre beteendet negativt på samma sätt som innan.”